Då sovjetiska styrkor under 1944 invaderade Baltikum tvingades de tyska styrkorna där att evakuera sin personal och materiel. Det skedde bl.a. genom att den tyska krigsmakten chartrade baltiska fartyg för transporter till Tyskland. Men besättningarna på de fartygen ville inte alltid åka till Tyskland. Tysk militär personal fanns med ombord för att övervaka resorna men i några fall lyckades besättningarna med vapenmakt där även skottlossning förekom ta befälet över sina fartyg för att därefter ta sig till Gotland.
Även omkring 20 000 baltiska medborgare valde att lämna sina hemländer för att ta sig över till Sverige. Man använde allt som kunde flyta på Östersjöns vatten. Från min tid som liten grabb i Simrishamn under 50-talet minns jag två små fiskebåtar i mycket förfallet skick i den inre hamnbassängen och ytterligare ett par sådana upplagda på land. De kallades allmänt ”flyktingbåtarna”. Med sådana relativt små båtar hade man tagit sig över Östersjön till Sverige.
Många av de baltiska flyktingar som tog sig till Gotland transporterades vidare till det svenska fastlandet med Gotlandsbolagets färjor. Detta fick snart sådan omfattning att extraturer fick sättas in.
Omkring den 24 september 1944 anlände det estniska fartyget Pärnumaa till Gotland. Ombord fanns 45 baltiska flyktingar och 4 militärer. Fartyget var lastat med järnvaror, byggmaterial, en bil av märket Ford Eifel, m.m. gods tillhörande den tyska krigsmakten.
Trots att Pärnumaa vid sin ankomst till Visby var i aktiv tjänst för den tyska krigsmakten beslagtogs inte fartyget i enlighet med de svenska rigorösa regler som då tillämpades. Efter besöket i Visby tilläts fartyget segla till Västervik. Därifrån avgick fartyget den 18 december 1944 för resa tillbaka till Estland.
Även andra estländska fartyg tilläts segla tillbaka till Baltikum efter besök på Gotland. I Sverige var man intresserad av att få veta om Sovjet skulle nöja sig med att ta de baltiska staterna eller om de möjligen avsåg att gå vidare till Sverige och Norge för att få tillgång till Atlantkusten. Den topphemliga svenska C-byrån som under andra världskriget svarade för större delen av den svenska militära underrättelsetjänsten rekryterade agenter bland baltiska flyktingar som tagit sig till Sverige. Under tiden 31 januari 1944 till 5 mars 1945 anordnade C-byrån inte mindre än 64 båtresor till baltstaterna för att där placera ut sina agenter och deras utrustningar. Det fanns även baltiska hjälporganisationer i Sverige som på olika vägar organiserade resor i syfte att hämta ut ytterligare flyktingar från baltstaterna.
Så småningom, den 10 november, lossades lasten från Pärnumaa i Visby hamn. Dagen därpå anlände ”motorseglaren Helene” till Visby. Lasten från Pärnumaa togs ombord på ”motorseglaren Helene” som snart lämnade Visby med destination Stockholms Frihamn. Resan tog den anmärkningsvärt långa tiden av fyra dygn. Kanske smög man sig försiktigt fram genom skärgårdarna.
Den 15 november klockan 07.55 anlände Helene till Stockholms Frihamn. Befälhavare ombord anges i hamnens liggare som F.C.B. Kindström. Därmed är ”motorseglaren Helene” genom sin befälhavare Frank Charles Bernhard Kindström identifierad.
Helenes last bestod enligt hamnens liggare av:
Mäklare för transporten var Nyman & Schultz i Stockholm. Av kranhyran om 82 kr 50 öre betalades en tredjedel av Nyman & Schultz och två tredjedelar av tyska legationen i Stockholm. Övrigt arbete vid lossningen betalades av Nyman & Schultz med 136 kr och 67 öre. Lasten var klassad som
transitgods som var den gängse beteckningen för gods som lossades i svensk hamn för att föras vidare till hamn utanför Sverige.
Den 16 november avseglade Helene från Stockholms Frihamn med destination Gamleby.
Även Gotlandsbolagets lastfartyg Gute har noterats ha gjort en anmärkningsvärt tidsmässigt lång resa mellan Gotland och Stockholm. Man avgick från Visby 15 november med last av bl.a. metall. Som ägare till lasten uppgavs det tyska konsulatet. Gutes resa gick till Stadsgårdskajen i Stockholm, en hamn som Gute normalt inte trafikerade. Resan till Stockholm och åter tog hela fem dygn.
Enligt senare uppgifter från trafikinspektör Ålander vid Gotlandsbolaget hade till Visby inkommit två eller flera fartyg destinerade till tysk Östersjöhamn. Då fartygen legat en tid i Visby lossades deras laster. Huvuddelen av godset hade på motorseglaren Helene överförts till Stockholm. Då inte all last kunde tas ombord på Helene hade omkring 20 ton tagits ombord på Gute. Godset som medfördes på Gute hade bl.a. utgjorts av bly.
Text: Lars Erik Johansson
Källor.
Stockholms Frihamn (Stockholms stadsarkiv) Hansa har sänkts, Staffan Berglind
